Huvudbudskap till förskrivare vid sjukhus

 Arbetsuppgifter

1.    Som förskrivare vid sjukhus inbegriper dina arbetsuppgifter med anknytning till förbättring av antibiotikaanvändning följande [31,42,43,52-54,56,70,71,90]:
a)    Förskrivning i enlighet med evidensbaserade riktlinjer om antibiotika för sjukhuset för vanliga infektioner och för profylax vid kirurgiska ingrepp. 
b)    Fastställande av relevant bakgrund för enskilda patienter vid utvärdering av behovet av förskrivning av antibiotika, inbegripet antibiotikaanvändning som skett nyligen, läkemedelsallergier, användning av immunsuppressiv terapi, sjukhusvistelse eller placering på institution som skett nyligen, resa utanför Europa som skett nyligen, och mikrobiologiska resultat för de fåregående tre månaderna.
c)    Vid förskrivning av antibiotika, dokumentering av indikationen för antibiotikaförskrivning, val av läkemedel, dos, administreringsväg och tidslängd för behandlingen i patientjournalen.
d)    Att följa vägledningen om förebyggande och kontroll av infektioner samt vårdhygien.
e)    Säkerställande av att provtagning sker av relevanta odlingar innan antibiotikabehandling påbörjas.
f)    Förnyad utvärdering av behandling efter 48–72 timmar, eller när svar på mikrobiologiska prover finns tillgängliga.
g)    Inledning av antibiotikabehandling så snart som möjligt för patienter med allvarliga infektioner. 
h)    Beaktande av lokala mönster för mikrobiologi och antibiotikaresistens vid förskrivning av empiriska antibiotikabehandlingar. 
i)    Att informera dina patienter om all antibiotika som förskrivs, och om dennas möjliga biverkningar.
j)    Deltagande i årliga utbildningskurser om återhållsam antibiotikaanvändning.

Bra att veta

2.    Användning av vägledning om antibiotika och deltagande i utbildningsomgångar förbättrar förskrivning av antibiotika [78].

3.    Dokumentering av indikationen, val av läkemedel, dos, administreringsväg och tidslängd för behandlingen i patientjournalen leder till bättre antibiotikaanvändning [71].

4.    Förskrivning av antibiotikabehandling med den kortaste evidensbaserade tidslängden minskar framväxten av antibiotikaresistenta bakterier [54,56,71,91].

5.    Optimal antibiotikabehandlingstid för profylax vid kirurgiska ingrepp, vid rätt tidpunkt, leder till färre infektioner vid platsen för det kirurgiska ingreppet, och minskar framväxten av antibiotikaresistenta bakterier [73].

6.    Tagande av mikrobiologiska prover innan en empirisk antibiotikabehandling påbörjas och anpassning av antibiotikabehandlingen utifrån odlingssvar leder till en förbättrad antibiotikaanvändning [31,70,71].

7.    Utvärdering av inledande antibiotikabehandling efter 48–72 timmar och byte från parenteral till oral administrering (när så är möjligt) minskar takten för antibiotikaresistens och förbättrar kliniska resultat [37,54,57,71,92,93].

8.    Samråd med arbetsgruppen för antibiotic stewardship höjer kvaliteten på förskrivning av läkemedel och förbättrar resultat för patienter [56,83].

Exempel
9.    Ett byte från parenteral till oral administrering lett av en farmaceut ledde till kortare längd för parenteral terapi utan att detta påverkade kliniska resultat negativt [56]. 

10.    Insatser från specialister på infektionssjukdomar har sammankopplats med en väsentlig förbättring av kvaliteten på förskrivning av antibiotika och lett till minskad antibiotikaanvändning [83].

Detta kan du göra

11.    Följ protokoll för antibiotikabehandling, baserade på evidensbaserade riktlinjer, och tillämpa de åtgärder avseende förebyggande och kontroll av infektioner som inrättats i din miljö [31] [samsyn bland experter].

12.    Rådfråga vid behov arbetsgruppen för antibiotic stewardship, till exempel när du förskriver antibiotika i strid med normala riktlinjer [31,56] [samsyn bland experter].

13.    Endast inleda antibiotikabehandling om bevis föreligger för en bakteriell infektion, och att inte behandla kolonisering [31,72].

14.    Undvika onödig användning av antibiotika för profylax [31,73].

15.    Om du ser personal vid sjukhus eller i en vårdmiljö som inte följer riktlinjer eller protokoll, fråga dem varför de inte gör detta och förse dem med verktyg så att de kan förstå vad de gör för fel [samsyn bland experter].

16.    Ställ dig följande viktiga frågor för att optimera antibiotikabehandlingen. Om du inte är säker bör du samråda med arbetsgruppen för antibiotic stewardship [31,42,53,70,71]: 
a)    Föreligger det med hög sannolikhet en bakteriell infektion, snarare än en kolonisering eller en virusinfektion?
b)    Har lämpliga odlingsprover tagits innan antibiotikabehandlingen satts in?
c)    Har du kontrollerat antibiotikaanvändning som skett nyligen, läkemedelsallergier, användning av immunsuppressiv terapi, sjukhusvistelse eller placering på institution som skett nyligen, resa utanför Europa som skett nyligen, och mikrobiologiska resultat för de föregående tre månaderna?
d)    Har patienten en infektion som kommer att svara på behandling med antibiotika?
Om ja:
i.    Får patienten korrekt antibiotika (av ett eller flera slag), korrekt dos och är administreringsvägen korrekt?
ii.    Skulle antibiotika med ett smalare spektrum kunna användas för att behandla infektionen?
iii.    Hur länge bör patienten få antibiotika (av ett eller flera slag)?

17.    Dokumentera indikationen för antibiotikaförskrivning, val av läkemedel, dos, administreringsväg och tidslängd för behandlingen i patientjournalen [31,42,70,71]. 

18.    Var en god informationskälla för dina patienter och hjälp dem att förstå vikten av återhållsam antibiotikaanvändning. Säkerställ att patienter (och deras familjer) förstår skälen till att antibiotikabehandling sätts in, och centrala punkter med anknytning till antibiotikaanvändning, däribland följande [samsyn bland experter]:
a)    Att ta antibiotika exakt såsom ordinerats.
b)    Att aldrig spara antibiotika för senare användning.
c)    Att aldrig använda överbliven antibiotika från tidigare behandlingar.
d)    Att aldrig dela med sig av överbliven antibiotika till andra personer.