Hälsobördan till följd av antibiotikaresistens

viktiga budskap

1. Varje år dör 33 000 människor som en direkt följd av att ha drabbats av infektioner på grund av antibiotikaresistenta bakterier. Siffran kan jämföras med det totala antalet passagerare i över 100 medelstora flygplan.  

2. Sjukdomsbördan av infektioner orsakade antibiotikaresistenta bakterier för EU:s invånare kan jämföras med den sammanlagda bördan av influensa, tuberkulos och hiv/aids.   

3. Mellan 2007 och 2015 har sjukdomsbördan av var och en av de 16 antibiotikaresistenta bakterierna som undersökts ökat.    

  • Antalet dödsfall till följd av infektioner med bakterien Klebsiella pneumoniae, som är resistent mot karbapenemer, en grupp av sista linjens antibiotika, ökade med sex gånger. Detta är en oroväckande trend eftersom de här bakterierna lätt kan spridas i vårdmiljöerna om inga lämpliga åtgärder finns på plats för att förebygga och kontrollera infektioner.  
  • Antalet dödsfall till följd av infektioner med tredje generationens cefalosporinresistent Escherichia coli ökade med fyra gånger.

4. 75 procent av sjukdomsbördan av antibiotikaresistenta bakterier i Europa beror på vårdrelaterade infektioner. Detta skulle kunna minskas med lämpliga åtgärder för att förebygga och kontrollera infektioner och med strategier för rationell antibiotikaanvändning (s.k. antibiotic stewardship) i vårdmiljöerna. 

5. Infektioner med tredje generationens cefalospororesistenta E. coli står för den största sjukdomsbördan. Mer än hälften av infektionerna i samhället orsakas av den här typen av bakterier. För att minska bördan av de här infektionerna är det nödvändigt att få till stånd ett program för rationell antibiotikaanvändning för förskrivare inom primärvården och insatser för att förebygga och kontrollera infektioner i primärvården.   
 
6. 39 procent av sjukdomsbördan orsakas av infektioner med bakterier som är resistenta mot sista linjens antibiotika såsom karbapenemer och kolistin.   

7. Detta är en ökning jämfört med 2007 och den är oroväckande eftersom de här typerna av antibiotika är de sista behandlingsalternativen som finns tillgängliga. När de inte längre är effektiva är det ytterst svårt eller i många fall omöjligt att behandla infektionerna.    

Huvudbudskapen bygger på en artikel publicerad i The Lancet Infectious Diseases den 5 november 2018, ”Attributable deaths and disability-adjusted life-years caused by infections with antibiotic-resistant bacteria in the EU and the European Economic Area in 2015: a population-level modelling analysis”. I artikeln görs en uppskattning av sjukdomsbördan av fem typer av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier (8 bakteriearter, 16 varianter av antibiotikaresistenta bakterier) som år 2015 utgjorde ett folkhälsoproblem i EU- och EES-länderna mätt i antalet fall, tillskrivna dödsfall och funktionsjusterade levnadsår (DALY). Ett DALY motsvarar ett förlorat friskt levnadsår. Totalt antal DALY för hela befolkningen, eller sjukdomsbördan, kan ses som ett mått på skillnaden mellan den rådande hälsostatusen hos en befolkning och en idealisk hälsosituation där hela befolkningen lever till hög ålder utan sjukdom och funktionsnedsättning.